och därför att jag aldrig kan bestämma mig.

ja, jag har bytt igen
ännu en gång
men denna ska gälla nu väldigt länge har jag bestämt mig för!


http://pancakeheart.blogg.se
välkommen!

She loves her mama’s lemonade and hates the sounds that goodbyes make.

helvete helvete helvete
å så mycket helvete
det finns inte ens rum för att trycka in alla svärorden jag vill spy ut



(men på något konstigt vänster eller höger är jag alltid tyst
jag kan nog spara nedtystade skrik på burk)  

Och ibland är allting kaos och jag blir mörkrädd mitt på dan.

okej, ni vet de där frågorna man svarar på när man verkligen inte har någonting bätte för sig.
det finns en fråga som lyder: vem skulle du vilja kasta en sten på?
kan framföra hjärtligt att jag vill kasta en sten i huvudet på mig själv, till och med flera stenar eller en riktigt stor.


en brutal sanning.
jag hatar att det är söndag för jag upptäckte just att jag måste tillbaka till skolan imorgon och då faller mitt humör direkt och jag får ångest, rå ångest. den här helgen har jag lagt till mig med en ny taktik, varje gång jag tvivlar på mig själv sätter jag på lite lars. det har funkat, hittills. men hans ord och mina egna kan inte vara med mig hela tiden och framförallt inte när jag måste tillbaka till äckel-folkunga imorgon. förlåt, tusen gånger om, för att jag förnedrar den skola jag älskat så innerligt i ett helt år men jag klarar inte att ljuga här längre för det blir som att ljuga för mig själv och för andra. enda anledningen att jag trycker mig själv ur sängen varje morgonen är för att få träffa mina humörhöjjande vänner som jag behöver, mer än någonsin. och för att jag måste gå i skolan, för man får inte något jobb annars, det vet ni väl! 


jag tror inte att jag varit lyckligare på någon annan skola, jag tror inte att jag varit lyckligare någon annanstans heller.
men lars förklarar det bäst.


Jag är en av alla dom som skyller sina sorger
på den här planeten och den här stan.
Jag är en av alla dom som kan ge upp,
när jag är söndagkvällsförvriden, vad gör man då ?
Och jag försvinner gärna just inatt.

jag vill inte tänka framåt men är livrädd att fastna här.

jag hade skrivit ett inlägg som sa faktiskt exakt hur det var. brutal ärlighet. publicerade det. lät det gå cirka tio minuter och ångrade mig och tog bort det. istället upptäcker jag att det är oktober, inte för att det spelar någon roll om vi ändrar siffror i kalendern. iallafall inte för mig. istället är det lars och jag inatt igen, det funkar alltid i en sådan bra kombination. istället för brutal ärlighet i en blogg någonstans blir det lasse ord, sömnlösa timmar och kladdkakesmulor i sängen. jag vill inte somna för jag ville inte vakna upp i en morgondag.


jag har saknat ditt skratt jag har saknat ditt hår
jag har saknat att ringa ibland och berätta om hur det går

det har tidvis gått bra, tidvis har skakandet lagt sig
ibland har jag vaknat på morgon och gjort det jag ska

men jag har saknat din hand, har saknat din röst
ensamma dar har jag saknat ditt huvud mot mitt bröst

somliga dar tar jag in vad jag hör
det går kvällar ibland när jag inte ens undrar vad du gör


det är ibland som förut, ibland har jag känt att jag duger
jag har hämtat och samlat ihop, nog med kraft att gå ut
 
jag har saknat din röst,
nu har du en ny
ännu okända nätter ruvar i väntan på att gry

jag ser dig fortsätta nu med varsamma kliv
jag ser dina drömmar sakta lossna från mitt liv

RSS 2.0